Miljövänlig uppvärmning av landningsbanor

När man bygger landningsbanor i områden som ofta drabbas av snöfall borde man lägga in vattenslangar i betongen för uppvärmning av landningsbanan. Om man vid byggnadsskedet väljer att ta fram schaktamssor till banan genom att spränga sig ner berggrunden kan man skapa bergrum som fungerar som energilager mellan årstiderna. Sommartid och soliga vår- och höstdagar låter man sedan vatten cirkulera i banans slangar för att värma upp de vattenfyllda bergrummen. Landningsbanan fungerar då som solfångare. Detta vatten, som sannolikt kan behålla mycket energi i flera månader, kan sedan vintertid cirkuleras i banans slangar i samband med snöfall. En billigare lösning än bergrum kan vara ett stort antal borrade hål i berggrunden där vatten cirkuleras. För att få ökad spridning och cirkulation av vattnet kan man spränga i botten på borrhålen.

Automatisk farthållare

Denna idé är stulen från min 8-åriga dotter som kom på den igår. Vägverket borde installera transpondrar i hastighetsskyltarna som ger passerande bilar en signal om vilken hastighet det är som råder. Föraren kan sedan välja att låta den signalen styra farthållaren i bilen. Ett alternativ kan vara att föraren själv styr gaspedalen men kan låta signalen begränsa bilens maxhastighet till angiven hastighet plus önskvärt ytterligare X km/h för att undvika att man någonsin köra för fort eller för att aldrig bli av med körkortet. Istället för tanspondrar i skyltar kan GPS-navigatörerna innehålla denna information, så som de redan gör med hastighetskamerorna.

Flyttbar motvikt på lyftkranar

Motvikterna på fasta byggkranar sitter fast i ena ändan av bommen. Om man kunde rulla motvikterna fram och tillbaka, beroende på ur stor last som lyfts och hur långt ut lasten hänger, blir belastningen på tornet mindre eller obetydligt. Lyftkranen kan i princip alltid vara helt i balans och därmed ta större laster om bommen görs kraftigare samtidigt som tornet kan vara tunnare. Motvikternas placering styrs lämpligen av en dator som känner av lastens placering och storlek.

Effektivare gatlyktor

De flesta gatlyktor på gångvägar ser ut som denna. Den sprider ljuset lika mycket åt alla håll. I praktiken blir då hälften av ljuset meningslöst eftersom det lyser upp marken bortom stolpen sett från gångvägen. Detta samtidigt som det blir nästan helt mörkt mitt emellan två stolpar.

Om det på varje stolpe istället satt två lyktor som mer påminde om bilstrålkastare och som gav ifrån sig en avlång ljuskägla längs gångvägen åt respektive håll så skulle man kunna ställa stolparna betydeligt glesare samtidigt som gångvägarna skulle vara bättre upplysta. Vinkel på ljuskäglan bör ställas in utifrån hur gångvägen ser ut. Om de riktas iväg för långt och vinkel blir för flack kan den gående riskera att bländas av strålkastaren. Det bör gå att spara el på detta vis men framför allt kan antalet lyktstolpar minskas vid nybyggen samtidigt som det blir bättre upplyst.