söndag 13 december 2009

Speglar för att lysa upp Stockholm

Efter novembermörkret och med en pågående klimatkonferensen väcks idéer om hur livet kan göras lite ljusare. Jag kan inte låta bli att drömma om mer ljus under vinterhalvåret i Stockholm samtidigt som man kan spara energi. Det borde gå att skicka upp speglar som, likt månen, reflekterar solljus mot storstäder som ligger långt norr- eller söderut. Det kan bli dyrt men det bör gå att använda beprövad teknik. På samma sätt som kommunikationssatelliter kan reflektera radiovågor mot en viss punkt på jorden borde en större spegel kunna göra det med solljus. Spegeln kan bestå av en extremt tunn silverfärgad väv som spänns ut av uppblåsbar "badring" som stelnar i rymden när den är fullt uppblåst. Styrraketer som laddas av solceller kan styra spegelns riktningen och fokus.

Rimligen skulle fyra städer på jorden kunna dela på kostnaden för en rymdspegel. Den behövs bara under vinterhalvårens nätter vilket innebär att exempelvis Stockholm, Tokyo, Kapstaden och Buenos Aires skulle kunna använda samma spegel. Alla städer skulle spara stora utgifter för att köpa el till belysning. Det skulle också kunna minska utsläppen av koldioxid. I nödlägen som vid färgeolyckor nattetid kan det också vara värt att styra om ljuset för att underlätta räddningsarbetet.

Om speglarna är riktigt stora skulle den lokala temperaturen kunna stiga i de aktuella städerna. Personligen skulle jag i och för sig uppskatta en högre lokal temperatur i Stockholm men det kan ses som ett problem om det verkligen bidrar till den långsiktiga globala uppvärmningen. Det har ju till och med varit tal om att spegla bort solljus från ekvatorn för att sänka jordens temperatur. Förhoppningsvis betyder minskade utsläpp, då inte elen behöver alstras, mer för klimatet långsiktigt

tisdag 3 mars 2009

Fönsterperiskop i källare

Det borde vara möjligt att i källarlokaler göra ett fönster med en periskopspegel som är vinklad uppåt och sedan göra ett fönster i marknivå med en spegel som är vinklad utåt. Ytterfönstret kan byggas precis över marken men under vanliga ytterfönster eller skyltfönster. Det är en väggyta som oftast inte används till något annat. Ett eventuellt problem kan vara att ytterfönster nära marken lätt blir nedsmutsade. Miljön i tvättstugor, underjordiska garage och liknande kan på det viset bli mycket trevligare, ljusare och tryggare.

onsdag 24 december 2008

Vällingmixer

Jag ber om ursäkt för mitt långa uppehåll. Det beror faktiskt på att jag bott i Indien i höst och överväldigats av ineffektivitet. Där finns en omvänd strävan när det gäller effektivitet. Skaffa inte en eldriven dörröppnare för då försvinner ett jobb, sälj inte halvfabrikat i mataffären för då förlorar kockarna i hemmen jobbet etc.

Åter i det svenska marginalskattesamhället kommer dock inspirationen åter!

När jag på natten, i halvsovande tillstånd, ska göra välling till min ettåring skulle jag vilja slippa måttandet och spillandet med vatten och pulver. En mixer som har en tank med en liter vällingpulver och tre liter vatten kopplas till espressomaskinen som ändå har en isolerad tank med uppvärmd ånga. Man stoppar in vällingflaskan utan lock som i en läskmaskin och vrider fast den. Trycker på en knapp så faller lagom mycket pulver och lagom mycket vatten ner i flaskan samtidigt som det virvlas runt och värms av ånga från espressomaskinen. Med tillräckligt mycket ånga så kan processen säkert gå på 10 sekunder. Jag är säker på att det finns en stor betalningsvilja för denna tjänst/produkt, särskilt som de kommer att säljas vidare i andra och tredje hand på Blocket. Mer tveksamt är om det finns plats för denna mixer i köket. En praktisk väggupphängning kan vara en förutsättning.

lördag 30 augusti 2008

Miljövänlig uppvärmning av landningsbanor

När man bygger landningsbanor i områden som ofta drabbas av snöfall borde man lägga in vattenslangar i betongen för uppvärmning av landningsbanan. Om man vid byggnadsskedet väljer att ta fram schaktamssor till banan genom att spränga sig ner berggrunden kan man skapa bergrum som fungerar som energilager mellan årstiderna. Sommartid och soliga vår- och höstdagar låter man sedan vatten cirkulera i banans slangar för att värma upp de vattenfyllda bergrummen. Landningsbanan fungerar då som solfångare. Detta vatten, som sannolikt kan behålla mycket energi i flera månader, kan sedan vintertid cirkuleras i banans slangar i samband med snöfall. En billigare lösning än bergrum kan vara ett stort antal borrade hål i berggrunden där vatten cirkuleras. För att få ökad spridning och cirkulation av vattnet kan man spränga i botten på borrhålen.

lördag 16 augusti 2008

Automatisk farthållare

Denna idé är stulen från min 8-åriga dotter som kom på den igår. Vägverket borde installera transpondrar i hastighetsskyltarna som ger passerande bilar en signal om vilken hastighet det är som råder. Föraren kan sedan välja att låta den signalen styra farthållaren i bilen. Ett alternativ kan vara att föraren själv styr gaspedalen men kan låta signalen begränsa bilens maxhastighet till angiven hastighet plus önskvärt ytterligare X km/h för att undvika att man någonsin köra för fort eller för att aldrig bli av med körkortet. Istället för tanspondrar i skyltar kan GPS-navigatörerna innehålla denna information, så som de redan gör med hastighetskamerorna.

torsdag 14 augusti 2008

Flyttbar motvikt på lyftkranar

Motvikterna på fasta byggkranar sitter fast i ena ändan av bommen. Om man kunde rulla motvikterna fram och tillbaka, beroende på ur stor last som lyfts och hur långt ut lasten hänger, blir belastningen på tornet mindre eller obetydligt. Lyftkranen kan i princip alltid vara helt i balans och därmed ta större laster om bommen görs kraftigare samtidigt som tornet kan vara tunnare. Motvikternas placering styrs lämpligen av en dator som känner av lastens placering och storlek.

onsdag 6 augusti 2008

Effektivare gatlyktor

De flesta gatlyktor på gångvägar ser ut som denna. Den sprider ljuset lika mycket åt alla håll. I praktiken blir då hälften av ljuset meningslöst eftersom det lyser upp marken bortom stolpen sett från gångvägen. Detta samtidigt som det blir nästan helt mörkt mitt emellan två stolpar.
Om det på varje stolpe istället satt två lyktor som mer påminde om bilstrålkastare och som gav ifrån sig en avlång ljuskägla längs gångvägen åt respektive håll så skulle man kunna ställa stolparna betydeligt glesare samtidigt som gångvägarna skulle vara bättre upplysta. Vinkel på ljuskäglan bör ställas in utifrån hur gångvägen ser ut. Om de riktas iväg för långt och vinkel blir för flack kan den gående riskera att bländas av strålkastaren. Det bör gå att spara el på detta vis men framför allt kan antalet lyktstolpar minskas vid nybyggen samtidigt som det blir bättre upplyst.